I början av coronapandemin var myndigheterna tvungna att fatta beslut utifrån bristfällig information – idag finns information, så besluten ska fattas på medicinska grunder | FPAGå till innehållet
Meddelande

I början av coronapandemin var myndigheterna tvungna att fatta beslut utifrån bristfällig information – idag finns information, så besluten ska fattas på medicinska grunder

Publicerad 25.11.2022

FPA:s socialmedicinska delegation önskar att den evidensbaserade information som nu finns tillgänglig om coronavirussjukdomen covid-19 utnyttjas mer än tidigare som grund för beslutsfattande. Enligt delegationens uppfattning verkar förekomsten av långvarig arbetsoförmåga som orsakas av postcovid bli liten.

FPA:s socialmedicinska delegation behandlade vid sitt möte den 16 november 2022 beslutsfattandet under coronapandemin. I början av pandemin hade myndigheterna endast liten tillgång till evidensbaserad information om coronavirussjukdomen covid-19, så de olika myndigheterna var tvungna att fatta beslut om hur man skulle hantera pandemin utifrån bristfällig information. I samband med besluten skulle man förutom den medicinska synvinkeln även ta i beaktande politik, lagstiftning, ekonomi och det övriga samhället.

Man försökte begränsa smittspridningen med de åtgärder som beredskapslagen och de temporära ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar möjliggjorde. Med hjälp av begränsningsåtgärder kunde man i början av pandemin påverka sjukfrekvensen och belastningen inom hälso- och sjukvården, men i efterhand kan man bedöma att en del av begränsningsåtgärderna på ett betydande sätt inskränkte individens frihet. Enligt FPA:s socialmedicinska delegation stod den medicinska sakkunskapen inte alltid i fokus när beslut fattades under pandemin.

FPA:s socialmedicinska delegation anser att det under pandemin fattades beslut som krävde att en stor mängd personal inom hälso- och sjukvården hänvisades till vård av coronapandemin, medförde stora kostnader och orsakade långvariga konsekvenser, exempelvis för barn och unga på grund av skolstängningen. I efterhand borde man göra en hälsoekonomisk och juridisk bedömning av de medicinska, ekonomiska och samhälleliga beslut som gjordes under pandemin. Det skulle vara till nytta vid förberedelserna för en pandemi i framtiden. Delegationen tycker att det är viktigt att vetenskaplig information används vid beslutsfattandet ännu mer än tidigare nu när coronapandemin övergått till en endemi.

Kostnaderna för dagpenning vid smittsam sjukdom ökade betydligt

Antalet mottagare av dagpenning vid smittsam sjukdom som FPA betalat under coronapandemin och kostnaderna för dagpenningen har ökat radikalt. Från ingången av 2020 till slutet av september 2022 betalades sammanlagt 378 miljoner euro ut i dagpenning vid smittsam sjukdom. Av beloppet betalades 236 miljoner euro under 2022.

En orsak till de ökade kostnaderna är den temporära ändring av sjukförsäkringslagen (1.1–31.12.2022) enligt vilken en person har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom då hen på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och hen på grund av risken för smittspridning inte rekommenderas att förvärvsarbeta. Samma rätt har vårdnadshavaren till ett barn under 16 år om barnet på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och vårdnadshavaren därför är förhindrad att arbeta. Rätten har man alltså, om barnet inte kan delta i dagvård eller gå till skolan.

Under den tid den temporära lagändringen varit i kraft har man inte krävt ett intyg av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar för att bevilja dagpenning vid smittsam sjukdom, utan intyget har kunna skrivas av vilken läkare, hälsovårdare eller sjukskötare som helst. Därför har bedömningen av den risk som smittan medför kunnat variera, vilket eventuellt lett till onödigt långa perioder med dagpenning vid smittsam sjukdom. Delegationen konstaterade att man med den temporära ändringen av sjukförsäkringslagen inte på ett betydande sätt kunnat påverka pandemins förlopp.

Långvarig arbetsoförmåga som orsakas av postcovid verkar bli liten

Delegationen diskuterade också de observationer man gjort vid FPA gällande postcovid, dvs. långtidssymtom efter covid-19-smitta. FPA:s sakkunnigläkare observerade under perioden september 2021 till februari 2022 att symtomen som begränsar arbets- och funktionsförmågan hos dem som lider av långvariga symtom efter en covid-19-smitta är mångfacetterade och att de varierar i längd.

Symtomen förekommer jämt i alla åldersklasser. Arbets- och funktionsförmågan försämras mest av att patienterna snabbare blir trötta och att deras fysiska och kognitiva prestationsförmåga är försvagad. En del av patienterna kan lida av symtomen en lång tid, men rehabiliteringsprognosen vid postcovid är god.

Förekomsten av långvarig arbetsoförmåga som orsakas av postcovid har ur FPA:s synvinkel allt som allt varit liten, då man beaktar antalet fall av covid-19. Exempelvis betalade FPA år 2021 sjukdagpenning utifrån diagnoser gällande postcovid till 430 personer. År 2022 har 1 440 personer fått sjukdagpenning utifrån denna orsak.

Närmare information

Till socialmedicinska delegationens uppgifter hör att behandla medicinska frågor vid FPA i anslutning till sjukförsäkringen. Delegationen tillsätts av FPA:s styrelse för tre år i sänder.

Senast ändrad 28.11.2022