Användningen av läkemedel mot fetma har ökat kraftigt – de totala kostnaderna har 26-faldigats på 4 år

Nya, effektiva läkemedelspreparat har ökat användningen av läkemedel mot fetma mycket kraftigt. I Finland ökade kostnaderna för läkemedel mot fetma från 1,7 miljoner euro till 44,3 miljoner euro åren 2019–2023. Den största användargruppen är kvinnor i medelåldern.

Antalet personer som använde läkemedel för behandling av fetma och viktkontroll i Finland steg åren 2019–2023 från ca 4 500 användare till 63 500 användare. De totala kostnaderna ökade å sin sida från 1,7 miljoner euro till 44,3 miljoner euro. De totala kostnaderna omfattar både kostnader som ersätts från sjukförsäkringen och kostnader som personerna i fråga har betalat själva.

I fjol var antalet användare alltså 15 gånger så stort och kostnaderna 26 gånger så stora som år 2019. Ökningen förklaras av att nya, effektiva läkemedel mot fetma har kommit ut på marknaden.

Av dem som använder läkemedel mot fetma är den största gruppen kvinnor i medelåldern. Tre av fyra (72 %) användare var kvinnor år 2023. Den största åldersgruppen var 55–64-åringar och den näst största åldersgruppen 45–54-åringar.

De vanligaste fetmaläkemedlen är semaglutid och liraglutid, vilka också används för att behandla typ 2-diabetes. Semaglutid köptes år 2023 på egen bekostnad av cirka 47 000 personer och liraglutid av cirka 16 000 personer. Största delen av dessa köp var för behandlingen av fetma.

– Användningen av och kostnaderna för fetmaläkemedel har ökat otroligt snabbt. Utan störningar i tillgången på semaglutidläkemedel skulle siffrorna vara ännu högre, säger Heini Kari, specialforskare vid FPA.

De nya läkemedlen mot fetma är dyra men efterfrågan finns

Sedan hösten 2023 är två nya läkemedel för behandling av fetma och viktkontroll tillgängliga i Finland; Wegovy som innehåller semaglutid och Mounjaro som innehåller tirzepatid. En månads underhållsbehandling med de här läkemedlen kostar över 400 euro. Preparaten kan inte ersättas från sjukförsäkringen och de har importerats som parallellimporterade preparat. Om ett läkemedelsföretag ansöker om att deras preparat ska bli ersättningsgillt i Finland, väcks frågan om ersättningsstatus och ett skäligt pris för läkemedlet.

– Det vore bra att fundera över vilka kostnader fetmaläkemedlen kan orsaka samhället redan innan frågan om ersättningsstatus kommer till Läkemedelsprisnämnden för avgörande. I Danmark uppskattade man i fjol att det skulle kunna kosta över 3 miljarder euro per år att ersätta köp av fetmaläkemedel för alla potentiella användare, säger Kari.

De flesta som använder läkemedel mot fetma har betalat sina läkemedel själva. Samhället betalade cirka 3,8 miljoner euro i ersättningar för läkemedel mot fetma från sjukförsäkringen, dvs. mindre än en tiondel av de totala kostnaderna år 2023.

Effekterna av långvarig användning osäkra

Fetma blir allt vanligare och en del patienter får utmärkt hjälp av fetmaläkemedlen. Det finns ändå stora individuella skillnader i hur väl patienterna svarar på läkemedlen, och att bibehålla målvikten om behandlingen med fetmaläkemedlet avslutas är svårt. Enligt nuvarande uppgifter är man tvungen att använda läkemedel mot fetma under en lång tid eller till och med resten av livet för att resultatet av viktminskningen ska vara bestående.

Läkemedelsbehandling mot fetma är dyrt, men en behandling kan eventuellt förebygga många sjukdomar som är förknippade med fetma. Den som har fetma löper risk för att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt artros i bärande leder.

– Behandlingen av sjukdomar som är förknippade med fetma kan också vara tungt på ett individuellt plan och mycket dyrt. Å andra sidan finns det ännu inga forskningsresultat som gäller fetmaläkemedels säkerhet och bibehållen effekt vid långvarig användning, säger Kari.

Riktlinjerna för behandling av fetma måste fastställas också i Finland

I Finland finns det cirka 1,2 miljoner vuxna vars BMI överskrider gränsen för fetma. Det här är mer än en fjärdedel av den vuxna befolkningen. På olika håll i världen diskuteras riktlinjerna för behandling av fetma, resurserna för behandlingen och den roll som nya fetmaläkemedel spelar i helhetsbilden.

Många av Finlands jämförelseländer, såsom Sverige, Danmark och Tyskland, har av kostnadsskäl inte betalat ersättning för de nyaste fetmaläkemedlen. Å andra sidan har läkarorganisationer i flera länder tagit ställning för att ersättning ska betalas för fetmaläkemedel. I Sverige har man också inrättat en kommitté som har bedömt behandlingen av fetma på ett helhetsplan så att också patienter har fått delta.

– Det är hög tid att också Finland riksomfattande och på ett koordinerat sätt börjar planera hur man vill behandla och i synnerhet förebygga fetma med beaktande av såväl läkemedelsbehandlingar som andra möjliga metoder, säger Kari.

FPA:s experter har skrivit utförligare om ämnet i FPA:s forskningsblogg (på finska).

Forskningspublikation i Suomen Lääkärilehti: Pajunen P, Nurminen F, Koskinen H, Kari H. Lihavuuslääkkeiden kulutus kasvanut nopeasti – semaglutidi korostuu. Suomen Lääkärilehti 2024;79(41):1611–1613.