Hur inverkar inkomster på bostadsbidraget?
Det här textinnehållet finns på teckenspråk i videon nedan. I videon ges inte information om bostadsbidragens belopp, men den informationen finns i texten under videoklippet.
Hur stort bostadsbidrag du får påverkas av:
- förvärvsinkomster (till exempel löneinkomster)
- kapitalinkomster (till exempel hyresinkomster och sparräntor)
- de flesta stöd (till exempel arbetsmarknadsstöd, studiepenning, pensioner och sjukdagpenning).
Bostadsbidragets belopp påverkas inte av
- vissa stöd (till exempel utkomststöd, barnbidrag, studiepenningens försörjarförhöjning eller stödet för närståendevård)
- studielån
- inkomster som ett minderårigt barn i hushållet har
- tillfälliga inkomster (till exempel arv eller gåva).
I din ansökan om bostadsbidrag ska du ange alla dina inkomster. Uppgifter om lön som har betalats ut får FPA också från inkomstregistret.
Kom ihåg att meddela FPA om dina inkomster ökar eller minskar.
Så här beräknas bostadsbidragets belopp: Från dina boendeutgifter drar FPA först av en bassjälvriskandel. Bostadsbidraget är 70 procent av den summa som blir kvar.
Exempel
Johan bor ensam i en hyresbostad i Åbo. Hyran för bostaden är 700 euro per månad. Johans enda inkomst är studiestödet. Det är 279 ,38 euro per månad. Eftersom Johan har låga inkomster beaktas ingen bassjälvrisk.
I Johans fall kan FPA godkänna högst 447 euro per månad som boendeutgifter. Bostadsbidragets belopp räknas alltså ut enligt de maximala boendeutgifterna. Det räknas inte ut enligt hans hyra på 700 euro.
Johans bostadsbidrag är 70 procent av de maximala boendeutgifterna, alltså 447 euro x 0 ,70 = 312 ,90 euro per månad. Johan måste själv betala 387,10 euro per månad (700 euro – 312,90 euro = 387,10 euro).