För att du ska kunna få en arbetslöshetsförmån från FPA måste du anmäla dina arbetslöshetsdagar.
Om du har beviljats grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd ska du göra en anmälan om arbetslöshetstid i MittFPA för de första 10 vardagarna när du har varit arbetslös.
Om din arbetslöshet fortsätter efter att du har beviljats en arbetslöshetsförmån ska du regelbundet var fjärde vecka göra en anmälan om arbetslöshetstid i MittFPA.
Gör en anmälan om arbetslöshetstid också i följande situationer:
om du arbetar när du är arbetslös
om du har varit borta från sysselsättningsfrämjande service
om du fortfarande är arbetslös när den sysselsättningsfrämjande servicen upphör.
Du kan få en arbetslöshetsförmån endast för de dagar som du har anmält.
Anmälan ska alltid fyllas i för förfluten tid. Du behöver inte på förhand veta om kommande förändringar i arbetslösheten. I MittFPA kan du se när anmälan om arbetslöshetstid ska skickas.
FPA får uppgifter om löneinkomsterna från inkomstregistret. Vi använder oss av de här uppgifterna när vi handlägger ansökningar. Vid behov ber vi dig om ytterligare uppgifter.
Se en video om hur man fyller i en anmälan om arbetslöshetstid
Videon berättar hur du kan anmäla arbetslöshetsdagar i MittFPA. Längd 3 min. 13 s., textad.
Anmälan på blankett
Om du inte kan anmäla arbetslöshetsdagar i MittFPA kan du alternativt fylla i och skriva ut blanketten Anmälan om arbetslöshetstid TT2 (pdf). Skicka anmälan och bilagor per post till Folkpensionsanstalten, PB 10, 00056 FPA.
Undantag vid påsk och jul
Med anledning av påsken och julen kan det hända att utbetalningen av en arbetslöshetsförmån tidigareläggs. Andra söckenhelger (t.ex. nyårsdagen, trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärdsdagen, midsommarafton och självständighetsdagen) leder inte till en tidigareläggning av utbetalningen. Kontrollera avvikande anmälnings- och utbetalningsdagar i MittFPA.
Följ din sysselsättningsplan
När du har anmält dig som arbetslös arbetssökande hos AN-tjänster gör AN-tjänster eller kommunen (om du är med i kommunförsöket) upp en sysselsättningsplan tillsammans med dig.
I sysselsättningsplanen fastställer AN-tjänster till exempel hur många arbetsplatser du måste söka per månad för att behålla din rätt till en arbetslöshetsförmån. I sysselsättningsplanen kommer man dessutom överens om med vilka åtgärder arbetstagaren själv kan främja sin sysselsättning.
Rapportera månatligen till AN-tjänster att sysselsättningsplanen följs.
Vad händer om du inte följer sysselsättningsplanen?
Om du inte följer sysselsättningsplanen, kan du förlora din rätt till arbetslöshetsförmåner för en viss tid. Den tiden kallas karens eller karenstid. AN-tjänster ger FPA ett utlåtande om karensen och karensens längd.
Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service kan förmån betalas ut trots karensen.
Vad måste du göra under karenstiden och efter den?
Under kortvarig karens (5 eller 10 vardagar) måste du anmäla dina arbetslöshetsdagar till FPA.
Om karensen varar 45 dagar måste du efter karensen ansöka om arbetslöshetsförmånen på nytt hos FPA.
Om du förlorar din rätt till arbetslöshetsförmån tills vidare, kan du ansöka om förmånen först när du uppfyller skyldigheten att vara i arbete. AN-tjänster eller kommunen ger FPA ett utlåtande om att du uppfyller skyldigheten.
Din rätt till arbetslöshetsförmån som betalas under arbetslöshetstid återställs om något av följande uppfylls:
du arbetar 12 kalenderveckor i ett jobb som beaktas i arbetsvillkoret
du deltar i sysselsättningsfrämjande service i 12 kalenderveckor
du studerar på heltid i 12 kalenderveckor
du är sysselsatt som företagare på heltid eller i eget arbete i 12 kalenderveckor.
Om inget av det ovan nämnda uppfylls slopas skyldigheten att vara i arbete 5 år efter att AN-tjänster har ålagt dig skyldigheten.
Sysselsättningsfrämjande service
Om du är arbetslös kan du delta i sysselsättningsfrämjande service. Under den tiden kan du få din arbetslöshetsförmån till förhöjt belopp.
Om du är arbetslös arbetssökande och blir sjuk kan du få sjukdagpenning.
Tiden med sjukdagpenning dras inte av från maximitiden med grunddagpenning. Om du har sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning kan du inte samtidigt få en arbetslöshetsförmån.
Ansök om sjukledighet så att du inte förlorar din arbetslöshetsförmån
Om du blir sjuk lönar det sig att ansöka om sjukledigt, eftersom du som arbetslös arbetssökande kan mista din arbetslöshetsförmån för viss tid eller tills vidare, om du inte tar emot ett arbete som erbjuds.
Självrisktid
Du kan få sjukdagpenning efter en självrisktid på 10 dagar. Under självrisktiden kan du få en arbetslöshetsförmån.
Gå till läkaren och be om ett läkarintyg för arbetsoförmåga. Läkaren bedömer din arbetsförmåga och samtidigt ditt rehabiliteringsbehov.
Om du har fått sjukdagpenning i mer än 30 dagar måste du ansöka om arbetslöshetsförmånen med en ny ansökan.
Om du får FPA-rehabilitering ska du meddela AN-tjänster även detta.
Kortvariga studier med arbetslöshetsförmån
Om du har fyllt 25 år kan du bedriva kortvariga studier utan att förlora din arbetslöshetsförmån. De kortvariga studierna får omfatta högst 6 månader. Studierna ska ge yrkesfärdigheter eller stödja företagsverksamhet. AN-tjänster undersöker om du uppfyller dessa villkor.
Bostadsbidrag kan kompensera för minskade inkomster och hjälpa dig att klara boendeutgifterna. Se för vilka utgifter du kan få bostadsbidrag.
Om det är tufft med försörjningen
När du är arbetslös kan du ha det mycket skralt. Utkomststödet kan då hjälpa att komma över det värsta.
Sjuk?
Om du blir sjuk lönar det sig att i stället för arbetslöshetsförmån ansöka om sjukledighet och sjukdagpenning. Då förbrukas inte den maximala utbetalningstiden på 400 dagar för grunddagpenning under sjukledigheten.
Väntar du på beslut om sjukpension?
Om du inte längre har rätt till sjukdagpenning och väntar på beslut om rehabiliteringsstöd eller sjukpension, kan du få arbetslöshetsförmån för väntetid. Du måste ändå anmäla dig som arbetslös arbetssökande och söka arbete.