Forskning: Största delen av nya cancerläkemedel blir ersättningsgilla i de nordiska länderna – Finland ligger på medelnivå i Norden när det gäller hur snabbt det går | FPAGå till innehållet
Meddelande

Forskning: Största delen av nya cancerläkemedel blir ersättningsgilla i de nordiska länderna – Finland ligger på medelnivå i Norden när det gäller hur snabbt det går

Publicerad 11.1.2024

Största delen av de cancerläkemedel som beviljades försäljningstillstånd 2010–2021 har blivit ersättningsgilla i Norge, Sverige och Finland, medan ungefär hälften godkändes som ersättningsgilla i Danmark och Island, visar en färsk undersökning vid FPA. Under nämnda tidsperiod har 67 cancerläkemedel som kan användas i öppenvården fått försäljningstillstånd. Flest avtal om riskdelning har ingåtts i Finland.

Av alla cancerläkemedel som beviljades försäljningstillstånd i Europa 2010–2021 har merparten blivit ersättningsgilla i Sverige (52 st.), Norge (50 st.) och Finland (47 st.), medan bara ungefär hälften har godkänts som ersättningsgilla i Danmark och Island (36 st. i båda länderna). En del av skillnaderna mellan länderna förklaras av att systemen är olika. Läkemedel kan distribueras på olika sätt i olika länder, och de läkemedel som delas ut på sjukhus blir inte ersättningsgilla inom öppenvården.   

– Det är svårt att jämföra länder på ett tillförlitligt sätt, eftersom distributions-, prissättnings- och ersättningssystemen är olika. Det verkar dock som om de nordiska länderna har en enhetlig linje när det gäller ersättningsbeslut, säger Kati Sarnola, specialforskare vid FPA.

Undersökningen gjordes i form av en enkätundersökning bland sådana nordiska myndigheter som finansierar eller ordnar offentliga tjänster. Undersökningen gällde ibruktagandet av 67 cancerläkemedel i de nordiska länderna 2010–2021. Läkemedlen hade godkänts för försäljning i EU. Bland dem fanns till exempel läkemedel mot leukemi och mot lung-, prostata- och bröstcancer. 

Skillnader i hur snabbt läkemedel blir ersättningsgilla

Trots att största delen av cancerläkemedlen blir ersättningsgilla i Norden, finns det skillnader i hur lång tid det tar innan ett läkemedel som beviljats försäljningstillstånd blir ersättningsgillt. 

Snabbast infördes nya cancerläkemedel i ersättningssystemet i Sverige, där det tog i genomsnitt litet över ett år från att försäljningstillståndet hade beviljats. I Norge och Finland var motsvarande tid cirka två år. I Danmark tog det längst tid, ungefär två och ett halvt år. 

– Hur lång tid det tar från försäljningstillståndet till att läkemedlet blir ersättningsgillt beror förutom på de olika utvärderingsprocesserna i olika länder också på i vilket skede läkemedelsföretagen ansöker om att deras nya läkemedel ska godkännas som ersättningsgilla, säger Sarnola. 

Flest avtal om riskdelning ingicks i Finland

I alla nordiska länder eftersträvar man att göra nya läkemedel snabbt tillgängliga för patienterna. Ett sätt är avtal om riskdelning som ingås mellan myndigheter och läkemedelsföretag. 

Vanligast är avtal genom vilka man får ned det offentliga priset på ett läkemedel. Nedsättningsprocenten är inte offentlig information. De avtal som hittills har ingåtts i Finland är exempel på just den här typen av avtal.

Enligt undersökningen ingås riskdelningsavtal i alla nordiska länder. När det gäller de cancerläkemedel som kom ut på marknaden 2010–2021 ingicks flest avtal i Finland (35 st.) och Norge (32 st.), något färre i Danmark (23 st.) och Sverige (19 st.). I Island var antalet ingångna avtal klart minst, tre stycken.

– Avsikten med avtal om riskdelning är att kunna göra nya läkemedel tillgängliga för patienterna snabbare än tidigare. Samtidigt behövs det ytterligare forskningsresultat om de nya läkemedlens effekt och säkerhet, säger Sarnola.

Forskarna poängterar att kunskap om läkemedlens faktiska effekter och hälsofördelar kommer att vara mycket viktig i framtiden, inte bara för patienterna och hela hälso- och sjukvårdssystemet utan också för samhällsekonomin. Enligt undersökningen ökade kostnaderna för cancerläkemedel kraftigt i alla nordiska länder mellan 2010 och 2021.

– När man känner till den faktiska effekten av nya läkemedel kan läkemedelsersättningar riktas till sådana behandlingar vars effekt och nytta har påvisats och vars kostnader är skäliga, säger Sarnola.

Mer information

Originalartikel: Sarnola K., Koskinen K., Klintrup K., Astrup C., Kurko T. Uptake and availability of new outpatient cancer medicines in 2010–2021 in Nordic countries – Survey of competent authorities. BMC Health Serv Res 23, 1437 (2023)

Kati Sarnola
specialforskare, FPA
tfn 050 345 35 09
kati.sarnola@fpa.fi 

Senast ändrad 11.1.2024