Veteranstatistik: Under de senaste årtiondena 8 miljarder i FPA-förmåner till veteranerna i våra krig – helheten av stöd betydligt större
Våra krigsveteraner beräknas ha fått över 40 miljarder euro i stöd och tjänster efter krigen. Från FPA har veteranerna fått särskilda förmåner sedan 1971. Som mest betalades de här förmånerna till cirka 267 000 veteraner, i september 2023 bara till drygt 2 000 veteraner.
Våra krigsveteraner har fått särskilda veteranförmåner från FPA sedan 1971. Då trädde lagen om frontmannapension i kraft, där det föreskrevs om frontmannapensioner och fronttillägg.
I Finlands krig 1939–1945 och i minröjningen deltog sammanlagt omkring 600 000 män och 100 000 kvinnor. Av dem stupade fler än 90 000 och fler än 200 000 skadades.
Varje veteran har rätt till fronttillägg, och därför har veteranernas antal ofta beräknats på grundval av antalet mottagare av fronttillägg. Antalet mottagare av fronttillägg var som störst 1989, då inemot 267 000 veteraner fick fronttillägg. I september 2023 fick endast 2 271 personer fronttillägg, och av dem var 58 procent kvinnor.
– Den sista hela åldersklassen som var inkallad till militärtjänst var de som föddes 1925 och som nu är 98 år gamla. De flesta veteraner i våra krig har naturligtvis redan lämnat oss, säger FPA:s ansvariga analytiker Jukka Hänninen.
Så här utökades antalet veteraner som fick förmåner
Lagen om frontmannapension stiftades på 1970-talet i samband med att folkpensionslagen ändrades och nya pensionsslag infördes i Finland. Sedan 1971 har det dock flera gånger gjorts ändringar och nivåhöjningar i veteranförmånerna.
De första nya mottagarna av fronttillägg var kvinnorna. Kvinnor som utförde fronttjänst fick rätt till fronttillägg 1981 och till frontmannapension 1982. År 1986 fick kvinnorna rätt till extra fronttillägg.
Veteraner som bodde utomlands och som inte fick folkpension i Finland fick rätt till extra fronttillägg 1989.
De som deltog i minröjningen fick rätt till fronttillägg 2000.
År 2010 började man på vissa villkor betala veterantillägg till skadade veteraner.
– Veteranförmånerna infördes på 1970-talet när veteranerna hade nått en ställning i samhället som gav möjlighet att påverka i ärenden av det här slaget. Förmånerna har utvecklats under årens lopp allteftersom veteranernas behov av social trygghet och deras ställning i samhället har förändrats, säger Hänninen.
Det totala stödet från samhället till veteraner beräknas uppgå till över 40 miljarder euro
FPA är inte den enda aktören i samhället som betalat olika stöd och tjänster till veteraner. Andra aktörer under årtiondena har varit åtminstone Statskontoret (tidigare Olycksfallsverket), arbetspensionsförsäkrarna och kommunerna samt veteran- och krigsinvalidorganisationerna. Frivilligverksamheten i olika organisationer har spelat en viktig roll.
Det sammanlagda penningvärdet av stöden uppgår enligt tillgängliga uppgifter till cirka 38 miljarder euro. Med tanke på att uppgifterna är ofullständiga är det motiverat att uppskatta att detta belopp i själva verket uppgår till mer än 40 miljarder euro.
– Veteranerna har haft ett brett stöd i samhället, av goda skäl. Jag anser att dessa 40 miljarder euro inte har varit en särskilt stor ekonomisk börda som kompensation för att vi finländare har fått leva och arbeta i ett självständigt Finland, säger Hänninen.
Sedan 1940 har staten stött sjukhus för krigsskadade och betalat ersättning för skada ådragen i militärtjänst med omkring 24 miljarder euro. Beloppet omfattar även ersättningar till militärinvalider, det vill säga sådana militärpersoner (inklusive beväringar) som har fått ersättning för skada ådragen i militärtjänst på grund av skada som inträffat efter krigsslutet. Bidragen till dem uppskattas dock ha endast liten inverkan på helheten.
FPA har betalat ut frontmannapensioner, veterantillägg av olika slag samt stöd för boendet till veteraner till ett belopp av inemot 8 miljarder euro. Det är ungefär en femtedel av penningvärdet av försörjning och stöd för veteranerna sedan 1940.
Av intäkterna från veteraninsamlingar har åren 2006–2023 omkring 42 miljoner euro delats ut i bidrag. I fråga om tidigare år och bidrag som delas ut av andra aktörer finns det inga fullständiga uppgifter tillgängliga.
Dessutom har veteraner fått till exempel olika lån, lånegarantier och stöd för frontmäns markförvärv. I beloppen saknas förmodligen också helheter av arbetsvård för krigsinvalider som inte har kunnat särskiljas från arbetsvården för invalider.
Frivilligarbete har också spelat en viktig roll, även om det är svårt att uppskatta dess penningvärde.
– Det är känt att veteraner under årtionden har fått stöd på många sätt som inte finns med i någon officiell statistik. Människor över hela landet har till exempel med talkokrafter hjälpt veteraner med olika gårdsarbeten och renoveringar av bostäder, berättar Hänninen.
Veteranförmåner från FPA 2023
FPA betalar för närvarande tre förmåner till veteraner: fronttillägg, extra fronttillägg och veterantillägg. Alla tre är skattefria och kan erhållas av en person med frontmannatecken, fronttjänsttecken (kvinnor), fronttecken eller intyg över deltagande i minröjningsuppgifter åren 1945–1952.
Fronttillägget betalas till alla veteraner och dess belopp påverkas inte av andra inkomster eller tillgångar. Beloppet av fronttillägget är 136,16 euro per månad 2023.
Extra fronttillägg betalas till de i Finland bosatta veteraner som får både fronttillägg och folkpension. Övriga inkomster inverkar på fronttilläggets storlek, som är högst 284,27 euro i månaden för den som bor ensam och 248,93 euro i månaden för den som lever i parförhållande.
Veterantillägg betalas till de veteraner som får extra fronttillägg samt vårdbidrag för pensionstagare med förhöjt eller högsta belopp. Beloppet av veterantillägget är 118,81 euro per månad 2023.
Dessutom kan veteraner få alla andra förmåner som de har rätt till i sin situation. Många får exempelvis bostadsbidrag för pensionstagare, som inte påverkas av veteranförmånerna.