Auli Valli-Lintu: Det finska socialskyddet är en stolthet även efter reformen
Text: Satu Mustonen | Bild: Jonne Räsänen | Publicerad 2.1.2025
Reformen av den sociala tryggheten påverkar hela FPA betydligt, säger Auli Valli-Lintu, direktör för lagstiftningsutveckling vid FPA. Det allmänna stödet är centralt i reformen vars detaljer och FPA:s riktlinjer är under arbete som bäst.
Auli Valli-Lintu började i maj jobbet som direktör för lagstiftningsutveckling vid FPA.
Auli kom till FPA från KPMG där hon svarade för den juridiska servicen i samband med social- och kommunallagstiftningen, statsförvaltningen och allmän förvaltningsrätt. Hon har tidigare varit verksam som bland annat lagstiftningsdirektör vid finansministeriet samt regeringsråd vid social- och hälsovårdsministeriet.
FPA:s direktör för lagstiftningsutveckling har i uppgift att bland annat prognostisera utvecklingsprojekt inom lagstiftningen med betydelse för FPA och att samordna deras beredning inom FPA.
Hur har arbetet vid FPA kommit igång?
– Sommaren var en ganska tyst tid men det har tagit fart under hösten. Överst på mitt arbetsbord ligger nu reformen av lagen om Folkpensionsanstalten, beredningen av det allmänna stödet samt testet för valfrihet för personer över 65 år och dessas detaljer. Hela FPA och förmånssystemet är nu föremål för rätt stora förändringar,
Allmänt stöd och modellen med en ansökan förtydligar systemet
Vilka utmaningar innebär beredningen av det allmänna stödet för FPA?
– I det nya allmänna stödet är det meningen att kombinera främst arbetsmarknadsstödet och grundläggande dagpenning, men redan nu funderar vi på vilka förmåner som härnäst ska inkluderas i det allmänna stödet. Samtidigt pågår det strategiska utvecklingsprogrammet Eepos i FPA, där man uppdaterar datasystemen för förmånshandläggningen. Vi måste försöka gruppera de nästa stegen för det allmänna stödet på så sätt att vi inte behöver skapa överlappande datasystem utan direkt kan börja använda de nya datasystemen.
Hur och när ser kunderna det allmänna bidraget?
– Självklart är reformen höljd i dunkel för den stora allmänheten, eftersom vi inte ens har ett utkast till regeringsproposition än. Det första steget som kunderna ser på vägen mot verkställandet av det allmänna stödet är modellen för en ansökan, vars första version är planerad att börja tillämpas i maj. Då kan man ansöka om arbetslöshetsförmåner och allmänt bostadsbidrag från FPA på en och samma gång.
Vad är bra för medborgarna med modellen för en ansökan?
– Ett tydligare och enklare system. Den sociala trygghetens värld är lite som en tunnel. En kund kan ha svårt att uppfatta sina rättigheter. Förmåner på olika grunder och de olika begreppen leder till frågor. Modellen med en ansökan styr kunden klart mot att få de förmåner som hen har rätt till och gör systemet mer begripligt för folket.
Vilken är den största utmaningen med att utveckla socialskyddet på sikt? Hur påverkar exempelvis ett regeringsskifte?
– Själv är jag rädd för att hållbarhetskraven på den offentliga ekonomin och de påföljande nedskärningarna i framtiden kan skapa ett större problem än enbart en ny regering. Vissa reformer har politisk press medan andra reformer även har ett större stöd. Det vore viktigt att den sociala tryggheten utvecklas utifrån ett brett samförstånd. Därför är det pågående arbetet i den parlamentariska socialskyddskommittén viktigt.
FPA har en unik roll som datahus
Hur ser du på FPA:s makt?
– Vi är både ett förmåns- och ett datahus. Alltså har vi mycket data som ministeriet inte har. Vi vet vad förmånerna kostar och hur man flyttas från en förmån till en annan och vi känner våra kunder. FPA:s situation är helt unik jämfört med andra instanser. Vår förmåga att producera datamaterial är oersättlig för social- och hälsovårdsministeriet samt regeringen. Alltså ja, FPA är onekligen inflytelserikt. Modellen för FPA-ersättning för personer över 65 år och FPA:s månatliga uppgifter om konsekvenserna av sparlagarna är goda exempel.
Modellen för FPA-ersättning som testats för personer över 65 år har kritiserats bland annat för att den kan leda till prishöjningar och att närmast hälsovårdsättarna har nytta av den Vad svarar du kritikerna?
– Testets syfte är att förbättra tillgången till tjänster och en ökad valfrihet för kunderna. Målgruppen är de personer som fyllt 65 år, inte hälsovårdens jättar. Riktlinjerna för avgiftstaket och ett förbud mot indrivning av byråavgifter sätter gränser för att höja priserna.
Nu för tiden talar man mycket om nedskärningar och under kommande år även om reformen av socialskyddet. Är det finska socialskyddet fortfarande en stolthet?
– Absolut. Vår sociala trygghet är omfattande trots att den är skarp och njugg. En person bosatt i Finland kan vara säker på att skyddsnätet tar emot i sista hand, om det händer något otrevligt. Nedskärningarna har inte förändrat denna grundläggande uppfattning och jag hoppas att reformerna inte heller gör det.