Läkarutlåtande B eller rehabiliteringsplan för rehabiliterande psykoterapi
När en kund ansöker om rehabiliterande psykoterapi hos FPA behöver hen ett läkarutlåtande B eller en rehabiliteringsplan.
När kunden ansöker om rehabiliterande psykoterapi för första gången behövs ett utlåtande av en specialistläkare inom psykiatri, barnpsykiatri, ungdomspsykiatri eller rättspsykiatri. Utlåtandet ska innehålla en bedömning av diagnosen och rehabiliteringsbehovet.
Om läkaren arbetar vid en enhet för psykiatri inom den specialiserade offentliga hälso- och sjukvården (psykiatrisk poliklinik, mentalvårdsbyrå, psykiatrisk avdelning) jämställs utlåtandet med ett utlåtande av en ovan nämnd specialistläkare.
Om kunden ansöker om rehabiliterande psykoterapi för det andra eller tredje året behöver hen som bilaga till ansökan en terapirapport av terapeuten samt ett läkarutlåtande. Om rehabiliteringen har framskridit planenligt kan utlåtandet ges av den läkare som ansvarar för klientens vård som helhet, exempelvis en företagsläkare eller annan behandlande läkare. I annat fall behövs ett utlåtande av en psykiater som bilaga till ansökan om fortsatt terapi.
Bedömning av behovet av rehabiliterande psykoterapi
Bedömningen av behovet av rehabiliterande psykoterapi är en process som framskrider under behandlingen. Rehabiliterande psykoterapi kan inledas först efter att patienten har fått lämplig vård i minst 3 månader efter att hen har fått en diagnos på en psykisk störning.
Patienten ska få den terapeutiska behandling som hen behöver redan i början av vården. Behandlingen i inledningsskedet kan innehålla t.ex. korttidspsykoterapi eller annat psykosocialt stöd i enlighet med riktlinjerna för god medicinsk praxis.
När patienten har fått lämplig medicinsk och terapeutisk vård i minst 3 månader ska du bedöma följande:
- Är behovet av rehabiliterande psykoterapi välmotiverat?
- Är det rätt tidpunkt för rehabiliterande psykoterapi?
- Klarar patienten av att delta i rehabiliterande psykoterapi och drar hen nytta av den?
- Är patienten redo att ändra sitt agerande?
- Hurdan är patientens förmåga att aktivt delta i terapi?
- Klarar patienten av att delta i en ömsesidig diskussion?
- Kan patienten bearbeta sina känslor på ett behärskat sätt?
Den läkare som bedömer behovet av rehabiliterande psykoterapi ska träffa patienten personligen, antingen ansikte mot ansikte eller på distansmottagning via videosamtal.
Vårdrelationen med den behandlande psykiatern, företagsläkaren eller en annan behandlande läkare ska fortsätta också under den rehabiliterande psykoterapin. Terapirelationen i samband med rehabiliterande psykoterapi ersätter inte en vårdrelation med en vårdenhet.
Så här skriver du ett läkarutlåtande B eller en rehabiliteringsplan för rehabiliterande psykoterapi
Utöver patientens helhetssituation ska du i läkarutlåtandet B eller rehabiliteringsplanen anteckna följande helheter:
- en bedömning av en på behörigt sätt konstaterad psykisk störning som hotar arbets- eller studieförmågan
- sjukdomens inverkan på studie- eller arbetsförmågan, inklusive eventuella perioder av arbetsoförmåga eller sjukhusvård
- en beskrivning av den initiala behandling som genomförts efter diagnosen och som har pågått i minst 3 månader och varit förenlig med god vårdpraxis
- en utredning om varför den tidigare vården och rehabiliteringen inte har varit tillräcklig
- en bedömning av rehabiliteringsbehovet, lämpligheten och huruvida det är rätt tidpunkt för rehabiliteringen: bedömningen ska omfatta bland annat en missbruksanamnes och information om eventuell medicinering
- en prognos för uppnående av adekvat studie- och arbetsförmåga under perioden med rehabiliterande psykoterapi
- en rekommendation om psykoterapiform (individuell psykoterapi, grupp-, familje-, par-, bildkonst- och musikpsykoterapi)
- en rekommendation om handledningsbesök för en anhörig till en ung person i åldern 16–25 år samt motiveringar till att besöken behövs
- uppgift om var vården fortsätter medan den rehabiliterande psykoterapin pågår
- utöver det ovanstående: motiveringar för särskilda skäl, om patienten ansöker om en ny terapiperiod och det har gått minst 5 år sedan föregående period upphörde.
Läkaren kan också rekommendera patienten kortvarig rehabiliterande psykoterapi, om den är lämplig för patienten och svarar på patientens behov. Kortvarig, tidsbegränsad terapi som ingår i vården av en patient är emellertid inte rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA.
Bedömning av användningen av berusningsmedel
Om rehabiliteringen har som mål att stödja arbets- eller studieförmågan kan FPA bevilja rehabiliterande psykoterapi.
Om rehabiliteringen däremot huvudsakligen har som mål att patienten ska sluta använda berusningsmedel är det fråga om missbrukarrehabilitering. Ansvaret för att ordna missbrukarrehabilitering vilar på välfärdsområdet. FPA varken ordnar eller ersätter missbrukarrehabilitering.
Varje läkarutlåtande B eller rehabiliteringsplan som görs upp för rehabiliterande psykoterapi ska innehålla en missbruksanamnes och en utredning över användningen av läkemedel.
FPA kan ersätta rehabiliterande psykoterapi när behandlingen av det eventuella missbruksproblemet är i ett sådant skede att den rehabiliterande psykoterapin kan ge önskat resultat.
En måttlig alkoholkonsumtion eller ett sporadiskt cannabisbruk utgör inte hinder för beviljande av rehabiliterande psykoterapi.
Ett regelbundet cannabisbruk (t.ex. varje vecka) kan utgöra ett hinder för att rehabiliterande psykoterapi beviljas. Vad gäller andra droger kan även en sporadisk användning utgöra ett hinder för beviljande av rehabiliterande psykoterapi.
Om din patient har ett missbruksproblem ska du beskriva problemet i rehabiliteringsplanen genom att besvara följande frågor:
- Är det är fråga om rekreationsbruk, riskkonsumtion eller missbruk?
- Hur påverkar användningen av berusningsmedel patientens arbets- och studieförmåga samt funktionsförmåga?
- Har patienten svårt att sköta sina skyldigheter p.g.a. baksmälla?
- Är patienten ofta frånvarande från sitt arbete eller sina studier p.g.a. att hen använder berusningsmedel?
- Är patientens sociala kontakter förknippade med användning av berusningsmedel eller med personer som använder berusningsmedel?
Ett villkor för att rehabiliterande psykoterapi ska beviljas är att patienten har en behörigt diagnostiserad psykisk störning.
Om din patient har ett missbruksproblem förutsätter en pålitlig diagnos av en psykisk störning i regel att något av följande villkor uppfylls:
- patienten använder inte berusningsmedel i 4 veckor före diagnostiseringen
- symptomen på den psykiska störningen har börjat före användningen av berusningsmedel
- patienten har symptom under tidsperioder då hen inte missbrukar
- symptomen är långvariga.
Om patienten har använt berusningsmedel länge eller bruket har varit omfattande kan fastställandet av en pålitlig diagnos av en psykisk störning kräva att patienten avstår från berusningsmedel betydligt längre än 4 veckor.
Behandlingen av missbruksproblemet ska ske på så sätt att det inte hindrar en framgångsrik terapi.
I rehabiliteringsplanen ska du besvara följande frågor:
- Hurdan vård har patienten fått?
- Hurdana resultat har man uppnått med behandlingen av missbruksproblemet?
- Hur följer man upp huruvida patienten använder berusningsmedel eller inte?