Arbetsmarknadsstödet är
37,21 euro/dag
Arbetsmarknadsstöd
På den här sidan:
Arbetsmarknadsstödet är en av de två arbetslöshetsförmåner som FPA betalar ut. Stödet tryggar din försörjning när du söker arbete.
Kan jag få arbetsmarknadsstöd?
Du kan få arbetsmarknadsstöd om du är arbetslös och
- är 18–64 år gammal och bor permanent i Finland
- du kommer ut på arbetsmarknaden första gången eller inte har arbetat tillräckligt länge för att uppfylla arbetsvillkoret
- du inte längre kan få grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning eftersom rätten till dem har löpt ut.
Om arbetsvillkoret uppfylls får du arbetslöshetsförmån i form av grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning.
Läs mer om arbetsvillkoret och om de andra arbetslöshetsförmånerna.
Du kan få arbetsmarknadsstöd så länge du är arbetslös eftersom stödets längd inte har begränsats. När du ansöker om arbetsmarknadsstöd kontrollerar vi emellertid om du har behov av stöd. Det här kallas behovsprövning.
Väntetid om du saknar yrkesexamen eller högskoleexamen
Om du saknar yrkesutbildning eller högskoleexamen kan du få arbetsmarknadsstöd först efter en väntetid. Gymnasieutbildning är inte yrkesutbildning. Väntetiden gäller alla arbetssökande oberoende av ålder.
Väntetiden är 21 veckor, alltså cirka 5 månader.
Ingen väntetid tillämpas om du får arbetsmarknadsstöd direkt efter att maximitiden för grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning har uppnåtts.
Väntetiden börjar när
- du blir arbetslös och anmäler dig som arbetslös arbetssökande
- dina studier på heltid upphör och du anmäler dig som arbetslös arbetssökande
- tiden utan ersättning, dvs. självrisktiden, upphör
- skyldigheten att vara i arbete har fullgjorts.
Väntetiden när du har ålagts skyldighet att vara i arbete
Om du är under 25 år och AN-tjänster har ålagt dig en skyldighet att vara i arbete, börjar väntetiden först då du har uppfyllt skyldigheten.
Läs mer om skyldigheten att vara i arbete för personer under 25 år.
Vad förkortar väntetiden?
Väntetiden förkortas av sådana fulla kalenderveckor under vilka
- du har varit i ett arbete som kan räknas in i arbetsvillkoret
- du har varit sysselsatt som företagare och arbetet kan räknas in i arbetsvillkoret för företagare
- du har fått en arbetslöshetsförmån under de föregående 2 åren. Väntetiden förkortas också av sådana veckor under vilka du skulle ha haft rätt till arbetslöshetsförmåner men inte fått dem på grund av väntetid, behovsprövning av arbetsmarknadsstöd (inkomster) eller självrisktid.
- du har fått arbetslöshetsförmåner i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz under de 2 föregående åren.
Däremot kan till exempel arbete under karenstid som fastställts av arbets- och näringsbyrån (AN-byrån) inte dras av från väntetiden.
Hur mycket kan jag få i arbetsmarknadsstöd?
Arbetsmarknadsstödet betalas för 5 dagar per vecka (också för helgdagar).
Du betalar skatt på arbetsmarknadsstödet.
Förhöjningsdel till arbetsmarknadsstödet
Under den tid du deltar i sysselsättningsfrämjande service kan du få arbetsmarknadsstödets med en förhöjningsdel. Förhöjningsdelen är 5,29 euro/dag, det vill säga i genomsnitt 111 euro/månad. Förhöjningsdel kan betalas för sammanlagt högst 200 vardagar.
Regeringen föreslår att de förhöjningsdelar som betalas i samband med en arbetslöshetsförmån ska slopas
Regeringen föreslår att den förhöjningsdel som betalas till en arbetslöshetsförmån för tiden med sysselsättningsfrämjande service ska slopas.
Inkomster som minskar arbetsmarknadsstödet
Arbetsmarknadsstödets belopp minskas av
- dina egna arbetsinkomster
- dina föräldrars inkomster om du bor tillsammans med dem
- andra inkomster än dina löneinkomster, till exempel kapitalinkomster.
Lön till exempel för deltidsarbete minskar arbetsmarknadsstödets belopp. Du får då jämkat arbetsmarknadsstöd.
I fråga om andra inkomster än löneinkomster använder FPA i första hand uppgifter i enlighet med den senast fastställda beskattningen. Om dina inkomster har förändrats betydligt ska du informera FPA om det.
Vi beaktar också sådana kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster som du har fått under andra tider än arbetslöshetstiden. Återkommande inkomster, till exempel dividender, fördelas som inkomst över ett år.
Regeringen förselår ändringar i partiellt arbetsmarknadsstöd
Regeringen föreslår att minimibeloppet av partiellt arbetsmarknadsstöd ska sänkas. Därtill föreslår regeringen att vårdarvodet för närståendevårdare och arvodet för familjevård inte längre ska beaktas som inkomst för föräldrar till personer som har arbetsmarknadsstöd.
Om du bor tillsammans med dina föräldrar kan deras inkomster inverka på beloppet av ditt arbetsmarknadsstöd. Stödet minskas emellertid inte om föräldrarnas inkomster sammanlagt är högst 1 781 euro/månad. Gränsen höjs med 106 euro/månad för varje minderårigt barn som dina föräldrar försörjer och som bor i samma hushåll.
Om dina föräldrars inkomster överstiger inkomstgränsen minskas ditt arbetsmarknadsstöd med hälften av de inkomster som överstiger inkomstgränsen (1 781 euro/månad). Du får ändå alltid minst hälften av ditt arbetsmarknadsstöd.
Uppskatta med en räknare hur mycket dina föräldrars inkomster inverkar på ditt arbetsmarknadsstöd.
| Föräldrarnas familjesituation | För att du ska få fullt arbetsmarknadsstöd kan dina föräldrar tjäna totalt högst | Föräldrarnas totala inkomster, för 50 % av arbetsmarknadsstödet |
Inga barn att försörja | 1 781 euro/månad | 2 581 euro/månad |
| 1 barn | 1 887 euro/månad | 2 687 euro/månad |
| 2 barn | 1 993 euro/månad | 2 793 euro/månad |
| 3 barn | 2 099 euro/månad | 2 899 euro/månad |
| 4 barn | 2 205 euro/månad | 3 005 euro/månad |
| 5 barn osv. | 2 311 euro/månad | 3 111 euro/månad |
Om du bor tillsammans med dina föräldrar ska du i ansökan om arbetsmarknadsstöd meddela deras inkomster. Om du inte meddelar föräldrarnas inkomster beviljas du automatiskt 50 % av arbetsmarknadsstödet.
Läs om hur dina föräldrars skilsmässa kan påverka ditt arbetsmarknadsstöd.
Om du kan påvisa att dina föräldrar inte kan stödja dig ekonomiskt kan du få fullt arbetsmarknadsstöd. Det kan vara fråga om en sådan situation till exempel om dina föräldrar har stora utgifter för skulder.
Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service kan du få fullt arbetsmarknadsstöd även om du bor med dina föräldrar.
Jonatan får arbetsmarknadsstöd och bor med sin mor. I hemmet bor dessutom hans åttaåriga bror. Moderns lön är 2 200 euro per månad. Modern har inga kostnader för arbetsresor som kan avdras från löneinkomsterna, men hon betalar 84 euro per år i medlemsavgift till arbetslöshetskassan. Avgiften dras av från hennes inkomster.
Av det fulla arbetsmarknadsstödet (37,21 euro/dag) avdras 50 procent av moderns inkomster som överskrider inkomstgränsen (1887 euro). Jonatan får 31,30 euro om dagen i arbetsmarknadsstöd.
Ellen bor med sin mamma och pappa och ansöker om arbetsmarknadsstöd. Ellen är myndig. Därtill bor det tre minderåriga syskon i hushållet. Föräldrarnas sammanlagda inkomster är 4 500 euro per månad, vilket innebär att de överskrider inkomstgränsen (inkomstgränsen för föräldrar i en familj med tre minderåriga barn är 2 866 euro per månad). Det här betyder att Ellen kan få 50 procent av arbetsmarknadsstödet.
Ellen lämnar in en utredning till FPA om att föräldrarna omfattas av skuldsanering. Föräldrarna kan inte stödja sin myndiga dotter ekonomiskt, eftersom det i familjen också finns minderåriga barn att försörja. Ellen får fullt arbetsmarknadsstöd.
Dina kapitalinkomster och övriga inkomster kan minska arbetsmarknadsstödet. De är alltså inkomster som beaktas vid behovsprövningen. Kapitalinkomster är till exempel hyres-, skogs-, ränte- och dividendinkomster (även dividendinkomster som betalas in på ett aktiesparkonto).
På arbetsmarknadsstödet inverkar också
- stöd för närståendevård
- arvode till familjevårdare
- ersättningar för upphovsrätt
- partiell förtida ålderspension.
Du kan ändå få inkomster upp till en viss gräns utan att de inverkar på ditt stöd.
Andra inkomster än löneinkomster minskar inte ditt arbetsmarknadsstöd i följande situationer:
- Du har fyllt 55 år och arbetsvillkoret har uppfyllts innan du blev arbetslös.
- Du deltar i sysselsättningsfrämjande service.
Det finns en inkomstgräns för kapitalinkomster och övriga inkomster som beaktas vid behovsprövningen. Du kan få inkomster upp till inkomstgränsen utan att de inverkar på ditt stöd. Inkomstgränsen vid behovsprövningen är en annan sak än det skyddade beloppet i fråga om löneinkomster. Om du har löneinkomster kan du få jämkad arbetslöshetsförmån. Vid jämkningen beaktas lönen och vid behovsprövningen alla övriga inkomster.
Läs mer om hur löneinkomsterna inverkar på arbetsmarknadsstödet.
Ensamboende arbetslös person
Om du bor ensam minskas arbetsmarknadsstödet av de kapitalinkomster och andra inkomster än löneinkomster som överstiger en inkomstgräns på 311 euro/månad. Från det fulla arbetsmarknadsstödet avdras ett belopp som är 75 % av de inkomster som överstiger inkomstgränsen.
Personer som är gifta eller samboende eller föräldrar till minderåriga barn
Om du är gift, samboende eller har en registrerad partner eller är förälder till minderåriga barn är inkomstgränsen 1 044 euro/månad. Inkomstgränsen höjs med 130 euro för varje barn som du försörjer. Från det fulla arbetsmarknadsstödet avdras ett belopp som är 50 % av de inkomster som överstiger inkomstgränsen.
Om du har andra förmåner dras deras belopp i regel direkt av från ditt arbetsmarknadsstöd. Om du har en förmån som betalas ut varje månad räknas beloppet per dag ut genom att beloppet för en hel månad divideras med 21,5.
Så här ansöker du om arbetsmarknadsstöd
- Anmäl dig som arbetslös arbetssökande hos AN-tjänster (jobbmarknaden.fi). Du kan inte få arbetsmarknadsstöd om du inte har anmält dig som arbetslös arbetssökande.
- Ansök om arbetsmarknadsstöd i MittFPA.
- Fotografera bilagorna och skicka in dem i MittFPA. Det står i blanketten vilka bilagor du behöver.
- I MittFPA kan du se om din ansökan har avgjorts, hur stort belopp du får och när det betalas ut. Där visas också påminnelser ifall bilagor saknas. Du får också ett beslut hem till dig per post om du inte har avstått från papperspost.
Om du inte kan använda MittFPA kan du skicka in din ansökan per post. Spara blanketten Ansökan om arbetslöshetsförmån TT1r (pdf) på din dator eller mobila enhet och fyll sedan i den. Skriv ut blanketten och skicka den och bilagorna till adressen Folkpensionsanstalten, PB 10, 00056 FPA.
Kom ihåg följande när du ansöker om arbetsmarknadsstöd:
Anteckna dagarna i ansökan genast från den första arbetslöshetsdagen. Lämna in din första ansökan efter att du har varit arbetslös i 7 dagar och självrisktiden har löpt ut. Som arbetslöshetsdagar räknas dagarna från måndag till fredag.
Fyll därefter i anmälan om arbetslöshetstid för 2 veckor så att du får den första utbetalningsposten av stödet. Skicka därefter en anmälan med 4 veckors mellanrum.
Du kan anmäla arbetslöshetstid endast i efterhand. Den retroaktiva ansökningstiden för stödet är 3 månader.
AN-tjänster skickar ett arbetskraftspolitiskt utlåtande till FPA som FPA behöver för att kunna avgöra din ansökan.
Exempel på ansökningstid
Markus blir arbetslös den 5 februari och anmäler sig genast som arbetssökande hos AN-tjänster. Självrisktiden på 7 vardagar uppnås den 13 februari, så Markus ansöker om arbetsmarknadsstöd i MittFPA den 14 februari.
Den första utbetalningsperioden för hans grunddagpenning, 2 veckor, är 14.2–27.2, så han kan anmäla sina arbetslöshetsdagar i MittFPA den 28 februari. I fortsättningen gör han anmälan med 4 veckors mellanrum, det vill säga följande gång för tiden 28.2–26.3.
FPA får uppgifter om löneinkomsterna från inkomstregistret. FPA använder sig av uppgifterna vid handläggningen av ansökan. Vid behov ber vi dig om ytterligare uppgifter.
Om du har haft företagsinkomster, dividend-, hyres- eller betydande ränteinkomster behöver vi verifikat över dem.
FPA har inte tillgång till de bilagor som du har skickat till AN-tjänster.
Meddela förändringar som inverkar på arbetsmarknadsstödet
Om du har arbetsmarknadsstöd ska du i MittFPA genom anmälan om arbetslöshetstid meddela
- antalet timmar och dagar som du har arbetat under arbetslöshetsperioden
- om du får barn eller om det sker andra förändringar i familjeförhållandena
Meddela också om det sker förändringar i de inkomster som ska beaktas vid behovsprövningen.
När du meddelar om förändringar får du stödet till rätt belopp och går inte miste om stöd som du har rätt till. Läs mer: Meddela förändringar i MittFPA.
Om du låter bli att meddela förändringar, kan det hända att en förmån betalas till dig utan grund. Förmånen måste då återkrävas senare. Läs mer om återkrav.
Kontrollera också hur en förändring i din livssituation inverkar på andra förmåner från FPA.