Vilka läkemedelskostnader har ökat mest och vilka har minskat mest? FPA:s och Fimeas läkemedelsapp ger svaret
Applikationen för uppföljning av läkemedelskostnader har nyligen uppdaterats och den visar de läkemedel vars kostnader för samhället har ökat mest under de senaste åren. Bland de fem läkemedel som står högst på listan finns sådana som används för att hämma blodkoagulering och för att behandla typ2-diabetes och autoimmuna sjukdomar.
FPA och Fimea har uppdaterat sin läkemedelsapp (enbart på finska). Med hjälp av den kan man jämföra läkemedel som används inom den öppna vården och den slutna vården och vars kostnader har ökat eller minskat mest i hela landet eller regionalt. I appen kan man granska antingen alla läkemedelssubstanser eller en viss läkemedelsgrupp. Efter uppdateringen innehåller appen uppgifter från åren 2017–2022.
– Läkemedelskostnaderna ökar år för år. Vår app gör det lättare att identifiera de läkemedel vars kostnadsutveckling det är skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt, säger Terhi Kurko, specialforskare vid FPA.
Det kostar inget att använda appen och man behöver inte logga in sig. Vem som helst kan använda den, men målgruppen är särskilt myndigheter inom läkemedelsområdet, personer som arbetar med utvärdering och anskaffning av läkemedel samt andra yrkespersoner inom läkemedelsområdet. Appen bygger på uppgifter från FPA:s receptdatabas och Fimeas partiförsäljningsregister.
Inom den öppna vården ökade kostnaderna mest för ett antikoagulationsmedel och två diabetesläkemedel
Läkemedelskostnaderna inom den öppna vården ökade med sammanlagt 150 miljoner euro mellan 2020 och 2022. Nästan 80 miljoner av den här ökningen gällde fem läkemedelssubstanser. Dessa var antikoagulationsmedlet apixaban (ökningen 25,4 mn euro), läkemedlen semaglutid (24,5 mn euro) och empagliflozin (10,6 mn euro) för behandling av typ 2-diabetes samt infliximab (9,5 mn euro) och ustekinumab (9,1 mn euro) som används vid behandling av autoimmuna sjukdomar.
Inom den öppna vården minskade kostnaderna mest i fråga om sådana läkemedel som började omfattas av referensprissystemet samt i fråga om biologiska läkemedel för vilka det kom ut biosimilarer på marknaden. Klart mest minskade kostnaderna för cancerläkemedlet lenalidomid, för vilket kostnaderna sjönk med 25 miljoner euro.
– Mer än hälften av de senaste årens kostnadsökning för läkemedel som användes inom den öppna vården beror på ökningen av kostnaderna för fem läkemedelssubstanser. Lyckligtvis är det möjligt att hämma kostnadsökningen såväl genom utökad användning av referensprissystemet som genom exempelvis en mer omfattande användning av förmånligare biologiska preparat och genom att beakta kostnaderna vid förskrivningen av läkemedel, säger Kurko.
I fråga om läkemedel som användes på sjukhus och räknat utifrån partipriserna ökade kostnaderna mest för två cancerläkemedel
De läkemedel som användes på sjukhus och för vilka kostnaderna ökade mest, om man räknar utgående från partihandelns riktpriser, är ett kombinationspreparat med pertuzumab och trastuzumab (ökningen 20,3 mn euro utifrån partipriserna) samt pembrolizumab (14,1 mn euro), som bägge används vid behandling av cancer, aflibercept som används vid behandling av åldersrelaterad våt makuladegeneration (10,5 mn euro), ett kombinationspreparat som innehåller glekaprevir och pibrentasvir och som används vid behandling av C-hepatit (10,0 mn euro) samt daratumumab som används vid behandling av multipelt myelom (7,0 mn euro).
Det är svårare att jämföra kostnaderna för läkemedel som använts på sjukhus än kostnaderna för läkemedel som använts inom den öppna vården. Det beror på att sjukhusen ofta köper in läkemedel till avtalspriser som är förmånligare än partihandelns riktpriser. Avtalspriserna är ofta affärshemligheter. Vid en jämförelse av kostnaderna kan emellertid de resultat som grundar sig på partihandelns riktpriser betraktas som riktgivande.