Vem kan få allmänt bostadsbidrag? | Privatpersoner | FPAGå till innehållet

Vem kan få allmänt bostadsbidrag?

Regeringen föreslår nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget

Regeringen föreslår ändringar i det allmänna bostadsbidraget. Ändringarna inverkar minskande på stödbeloppet för en del stödtagare. Enligt regeringens proposition ska i fortsättningen hushållets förmögenhet inverka på bostadsbidragets belopp. Dessutom minskar för några städer maximibeloppet av de boendeutgifter som beaktas till följd av ändringar i kommungrupperna. Ändringarna avses träda i kraft 1.1.2025. Riksdagen har dessutom redan tidigare beslutat att allmänt bostadsbidrag inte längre betalas för ägarbostäder från och med 1.1.2025.

Läs mer om regeringens förslag

Du kan få allmänt bostadsbidrag från FPA om du har låga inkomster. Syftet med bostadsbidraget är att hjälpa dig att klara av att betala dina boendeutgifter. Du kan få bostadsbidrag för

  • en hyresbostad
  • en ägarbostad fram till 31.12.2024
  • en bostadsrättsbostad
  • en delägarbostad.

Studerande får bostadsbidrag på samma villkor som andra bidragstagare.

Pensionstagare med låga inkomster kan i regel få bostadsbidrag för pensionstagare.

Vad är ett hushåll?

Ett hushåll som består av en eller flera personer kan få bostadsbidrag. I allmänhet består ett hushåll av de personer som stadigvarande bor i samma bostad.

Bostadsbidrag beviljas hushållet gemensamt. Bidragets belopp påverkas av inkomsterna för alla medlemmar i hushållet. Du kan höra till endast ett hushåll åt gången.

En av personerna i hushållet ansöker om bostadsbidrag för hela hushållet. De som hör till separata hushåll kan ansöka om egna bostadsbidrag.

Till samma hushåll hör alltid

  • äkta makar och sambor
  • nära släktingar som bor i samma bostad, det vill säga barn, föräldrar och mor- och farföräldrar
  • personer som har hyrt en bostad med ett gemensamt hyresavtal.

Samma eller separata hushåll?

Äkta makar, sambor och personer som har ett förhållande och som bor i samma bostad hör alltid till samma hushåll, oberoende av om hyresavtalet är gemensamt eller separat.

Äkta makar hör alltid till samma hushåll även om de bor i olika bostäder, om orsaken till att de bor åtskilda är till exempel arbete, studier eller militär- eller civiltjänst på en annan ort.

Det enda undantaget är sådana situationer där makarna bor åtskilda på grund av att parförhållandet har upphört. I sådana fall hör makarna till olika hushåll.

Ange i din ansökan hur du bor.

De som bor i en kompisbostad kan höra antingen till samma hushåll eller till olika hushåll.

Till samma hushåll hör

  • rumskompisar som har ett gemensamt hyresavtal
  • rumskompisar som enligt hyresavtalet eller en bilaga till det är gemensamt ansvariga för hyran för hela bostaden.

Till olika hushåll hör

  • rumskompisar som har separata hyresavtal
  • rumskompisar som har ett underhyresavtal.

För att det ska vara fråga om olika hushåll förutsätts dessutom att rumskompisarna enligt hyresavtalet eller en bilaga till det inte är gemensamt ansvariga för hyran för hela bostaden.

Äkta makar, sambor, personer som har ett förhållande och nära släktingar hör alltid till samma hushåll oberoende av hyresavtalet. Med nära släktingar avses föräldrar, barn och far- och morföräldrar.

Syskon som bor i samma bostad hör till olika hushåll om de har separata hyresavtal eller ett underhyresavtal.

Ange i din ansökan hur du bor.

Nära släktingar som bor i samma bostad hör till samma hushåll oberoende av hyresavtalet. Med nära släktingar avses föräldrar, barn och far- och morföräldrar.

Syskon

Syskon som bor i samma bostad hör till olika hushåll om de har separata hyresavtal eller ett underhyresavtal.

Barn

Ett minderårigt barn som bor självständigt hör i regel till samma hushåll som sina föräldrar.

Om barnet till exempel har rätt till studiestöd och bor någon annanstans än med sin förälder kan han eller hon ändå få allmänt bostadsbidrag.

Ett myndigt barn som har flyttat hemifrån för att bo självständigt hör till ett annat hushåll än sina föräldrar.

Ett myndigt barn som bor i samma bostad som sina föräldrar hör till samma hushåll som föräldrarna.

Du hör till samma hushåll som de som bor i din stadigvarande bostad, även om du tillfälligt bor någon annanstans till exempel på grund av studier, arbete eller militär- eller civiltjänst. Frånvaro som varar högst cirka 1 år betraktas i regel som tillfällig.

En person som har flyttat till Finland kan höra till hushållet om FPA anser att personen är stadigvarande bosatt i Finland. Ett undantag från detta är exempelvis studerande som har kommit till Finland för att studera. De kan inte höra till hushållet och inte heller få allmänt bostadsbidrag.

En underhyresgäst hör till ett annat hushåll än huvudhyresgästen eller bostadens ägare, med några undantag.

Till samma hushåll hör en underhyresgäst som är en partner eller nära släkting till huvudhyresgästen eller bostadens ägare. Med nära släktingar avses föräldrar, barn och far- och morföräldrar.

Om du har bostadsbidrag och tar en underhyresgäst ska du meddela detta till FPA.

Ange i din ansökan hur du bor

Om du bor på tu man hand med en annan person och ni har separata hyresavtal eller ett underhyresavtal kan du i din ansökan redogöra närmare för situationen. Du kan alltså berätta om din situation, till exempel om det är fråga om ett samboförhållande eller en kompisbostad. Du kan också förklara vilka rum du har till ditt förfogande och hur ni delar på bostaden.

FPA bedömer situationen utifrån din utredning och ber dig vid behov om ytterligare uppgifter.

Vid bedömningen beaktas bland annat

  • orsaken till att ni flyttade ihop
  • bostadens storlek
  • hur länge ni bott på samma sätt
  • er ålder
  • om ni har bott tillsammans tidigare.

Läs mer


Senast ändrad 21.10.2024