För vem

Arbetsgivaren ansöker i allmänhet om sjukdagpenning, om arbetsgivaren betalar lön under sjukfrånvaro. Då betalar FPA ut sjukdagpenningen till arbetsgivaren.

FPA ber dig vid behov om ytterligare uppgifter eller att du ska lämna in en egen ansökan. I MittFPA ser du de uppgifter som arbetsgivaren lämnat in till FPA. Du får också ett skriftligt beslut på den ansökan arbetsgivaren gjort.

I kollektivavtalet för respektive bransch fastställs för vilken tid lön under sjukdomstid betalas. Om din sjukfrånvaro fortsätter efter att lönebetalningen upphört eller om din arbetsgivare inte betalar lön under sjukfrånvaron, betalar FPA sjukdagpenningen till dig. Om den lön som arbetsgivaren betalar under sjukdomstiden är lägre än sjukdagpenningen, betalar FPA skillnaden till dig.

När du behöver mer information om lönebetalningen under din sjukdomstid ska du kontakta den person som sköter löneärenden på din arbetsplats.

Om du känner att du trots din arbetsoförmåga orkar arbeta på deltid ska du diskutera detta med din arbetsgivare och med företagshälsovården. Du kan få partiell sjukdagpenning.

Utlåtande av företagsläkare efter 90 dagpenningsdagar

Du kan beviljas sjukdagpenning utgående från ett utlåtande av en valfri läkare. Om sjukdomen blir långvarig behövs därtill ett utlåtande av en företagsläkare. Företagsläkaren bedömer din återstående arbetsförmåga. Arbetsgivaren och företagshälsovården utreder tillsammans med dig möjligheterna att fortsätta arbeta.

Senast när du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar ska du lämna in företagsläkarens utlåtande till FPA. Företagsläkarens utlåtande är en förutsättning för utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagpenningsdagar.

Vid behov utreder företagshälsovården dina möjligheter att fortsätta i arbetet också före 150 och 230 sjukdagpenningsdagar. Om det har getts ett utlåtande om möjligheterna att fortsätta arbeta ska du lämna in det till FPA. Om det inte finns något sådant utlåtande är detta inget hinder för fortsatt utbetalning av dagpenning, i motsats till vad som är fallet när det gäller 90 dagar.

Om du är en FöPL- eller LFöPL-försäkrad företagare kan du få sjukdagpenning. Även de företagare vars arbetsinsats i företagsverksamheten är liten och som inte är skyldiga att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring har rätt till sjukdagpenning.

Om du känner att du trots din arbetsoförmåga orkar arbeta på deltid kan du diskutera detta med en läkare som är väl insatt i ditt arbete och dina arbetsförhållanden. Läs mer om dina möjligheter att få partiell sjukdagpenning.

Stipendiater

Om du är stipendiat kan du ha rätt till sjukdagpenning om du på grund av din sjukdom inte kan arbeta med det som du fått stipendium för. Ange i ansökan uppgifterna om utbetalaren av stipendiet och en beskrivning av det arbete du utför med stöd av stipendiet. Beskriv på vilket sätt sjukdomen hindrar dig från att utföra ditt arbete.

Som stipendiat har du sannolikt en LFöPL-försäkring hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). Då kan du få dagpenning som betalas av LPA för självrisktiden för sjukdagpenningen. Närmare information om LFöPL-försäkringen får du hos LPA.

Du kan få sjukdagpenning om du är arbetslös arbetssökande. Under självrisktiden för sjukdagpenningen betalas arbetslöshetsdagpenning.

Skicka ett läkarintyg över din arbetsoförmåga till FPA och meddela arbets- och näringsbyrån att du insjuknat. Ange sjukdagarna också i anmälan om arbetslöshetstid. Sjukdagpenning och arbetslöshetsförmån betalas inte för samma tid.

Sjukdagpenningsdagarna inverkar inte på den maximitid på 400 dagar som gäller för grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning.

När sjukdagpenning beviljas bedöms din arbetsförmåga i förhållande till det arbete du hade före arbetslösheten. Kom ihåg att ange ditt yrke i ansökan. De branscher och arbeten som din jobbsökning gäller finns antecknade i den jobbsökarplan som gjorts upp på arbets- och näringsbyrån. 

Om du blir sjuk medan du studerar kan du ansöka om sjukdagpenning.  En kortvarig sjukdom och färre studieprestationer är inget hinder för att få studiestöd.

Om du beviljas sjukdagpenning kan du fortsätta lyfta studiestöd till dess att sjukdagpenningen börjar betalas ut. Din rätt till studiestöd kvarstår för den månad för vilken sjukdagpenning betalas för högst 17 kalenderdagar under kalendermånaden. Då dras studiepenningen av från sjukdagpenningen.

Ditt studiestöd dras in från ingången av den månad då du får sjukdagpenning för minst 18 kalenderdagar. Sjukdagpenningen utgör hinder för beviljande av studiestöd, om sjukdagpenningen helt eller delvis betalas till dig själv. Om du har fått studiestöd och sjukdagpenning för samma tid, återkrävs studiestödet.

Du kan studera i liten skala även om du får sjukdagpenning. Med studier i liten skala avses studier som utgör högst 40 procent av mängden studieprestationer enligt det vägledande målet för terminen eller läsåret. Diskutera dina fortsatta studier och ditt eventuella rehabiliteringsbehov med din behandlande läkare.

Arbete vid sidan av studierna

Om du arbetar vid sidan av studierna och din arbetsgivare betalar lön under sjukdomstiden, betalas sjukdagpenningen till arbetsgivaren upp till lönebeloppet. Om sjukdagpenningen i sin helhet betalas till arbetsgivaren är detta inget hinder för att du ska få studiestöd, även om utbetalningen av sjukdagpenning skulle fortgå 18 dagar eller längre. Läs mer om du blir sjuk under dina studier.

Pension

Om du är under 68 år, har pension och arbetar under tiden med pension kan du ha rätt till sjukdagpenning.

Alterneringsledighet

Om du är alterneringsledig bedöms din arbetsförmåga i förhållande till det arbete från vilket du blev alterneringsledig. Om du under din alterneringsledighet arbetar med annat bedöms din arbetsförmåga i förhållande till det arbetet. Redogör då i din ansökan för innehållet i ditt arbete.

Närstående- eller familjevård

Om du är närståendevårdare eller familjevårdare ska du i din ansökan redogöra för vilka arbetsuppgifter du har och hur vården för den person du vårdar har ordnats under din sjukdomstid.

Skötsel av det egna hushållet

Om du sköter ditt eget hushåll ska du ange hurdana uppgifter som ingår i det och hur din sjukdom hindrar dig från att sköta hushållet. I en sådan situation bedöms arbetsförmågan hos en person som är vårdledig i förhållande till skötseln av det egna hushållet och vården av barnen. Redogör i din ansökan för hur skötseln av hushållet och vården av barnen har ordnats under din sjukdomstid.